Mycket kretsar kring denne lille kille just nu. Tellus. Han växer så det knakar, och har personlighet för två. Han börjar, peppar peppar, må bättre nu. Magen börjar stabilisera sig. Äntligen. Vi bara hoppas att det får fortsätta och till slut bli helt bra! 

Tellus vill alltid vara med. Han klättrar och klänger på vem helst som finns i närheten, och skriker om han hör någon men inte kan ta sig dit. Är han dock helt ensam så lägger han sig bara och sover eller leker med någonting, helt trygg i sig själv. Jag kan skryta i parti och novell om honom ;) 
En sliten matte med, vad vi fått höra från de som haft honom tidigare, en osocial (?!) Tellus.... Min översociale kräsne lille prins! <3

 
Här ligger han i sin mormors knä och följer pilen på datorskärmen, lille herr uppmärksam! <3

 

En stor grej som hänt är att vår käre far har varit inne och genomgått sin första höftledsoperation. Nästa blir så snart som möjligt efter att denna har läkt och rehabiliterats tillräckligt. Allt gick bra, bortsett från att vi nu lärt oss att han inte tål morfin. Han opererades på onsdag eftermiddag och skickades utan skruppler hem på fredagen utan förvarning och väldigt dålig information. Efter att han ringt och informerat mamma om att han skickas hem, så ringde jag och hörde mig för och gjorde min åsikt klar för lasarettet. Då var dotran hans arg! Men, peppar peppar, har allt gått bra hittills och syrran och jag har lagt upp det så att en av oss alltid är ledig för att finnas till hands och kunna hjälpa till. Mamma är naturligtvis med hon också, men så är hon ju förtidspensionär av en orsak. Det är inte bara vi tvåbenta som hjälper far i huset dock :)
Mio hämtade tidningen till pappa häromdagen. Nu har vi igen att hon har så lätt för glosor och så gärna vill hjälpa till och vara duktig. Hon blir lite som en assistanshund... "Pappa tappa" och Mio plockar upp vad man nu tappat och kommer med det som tappats till, i detta fallet, pappa oavsett om det var jag, Lisa eller mamma som gav kommandot. "Mio hämta" funkar också, och hon har alltså sådan koll att man kan be henne hämta tofflorna. Då kommer just tofflorna, en åt gången, även om de stod i ett annat rum eller kanske rent av på övervåningen. För att nämna några av de kommandon hon kan. Denna fantastiska hund! <3
 

Och så har jag ju missat att skriva att vi förutom höt nu också fått hem prima svingelhalm i år igen, det känns alltid lika skönt när man vet att man har bra foder under vintern! :)
 

Idag är det ännu en jobbdag för mig, med andra ord är Lisa ledig. Imorgon är vi båda lediga, Lisa blir hemma med pappa då mamma och jag ska åka och kika på tävlingar utanför Växjö. :)

/Alexandra

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    /Alexandra

             Den 25 är det Aris tur   /Alexandra   ...

Åh, vad tiden går! Vädret har äntligen börjat stabilisera sig på plussidan, men det betyder också att mosquiton har fått börja jobba på högtryck och att vi ser fram emot promenader på betet flera gånger om dagen i jakt på de flughuvor Valdi roat sig ...

Bröderna V växer och frodas. Det är så roligt att följa deras utveckling, och se hur de växer in i sina egna personligheter och roller i flocken. Den 17/2 blir en stor dag i grabbarnas liv. Då blir det transportfärd för första gången, och det till hä...

Poff sa det, så var den över. Bara så där. Högsommaren kom utan förvarning i maj, och hösten med samma korta varsel första september. Mina squaschplantor tog frosten redan i aug, men de kämpar sig till ett andra liv nu när Brittsommaren hälsat på. Gu...