Viddi alltså. Han gör inget annat än växer. Jo, han försöker klättra över Fjarki i rang i hagen också, men det går sådär. Det bidrar säkert till att han musklar sig så fint dock. Nu har han vuxit i min favoritsadel i samlingen, men det är inte utan att jag ser fram emot att få investera i drömsadeln när han är redo.
 Nu under jaktsäsong skattar vi oss extra lyckliga över rundkorall, paddock och motionsspåret på egna marken. Men även om vi håller oss innan för gränserna skadar det väl inte med reflexer. :P
Mamma knäppte bilder från köksfönstret häromdagen, vilket ursäktar busken i vägen... Tränset hänger här fortfarande över min axel och dunken agerar trumma. Vi brukar starta i korallen för att stämma av dagsformen.

 

Den här länken trillade jag in på för ett tag sen, tror det var Ebba (ni minns Trion) som på något sätt delat eller på annat sätt uppmärksammat denna på Facebook. Tycker den sammarfattar på ett bra sätt det jag har fått lyssna till från hästryggen sedan jag var liten. Således också vad Ebba, och även andra medryttare, fått lära sig under sin tid som medryttare hos oss. Alltid kul att läsa hur man kan uttrycka och förklara samma saker på lite olika sätt. Den här Mette Henriksen hade till och med jag kunnat tänka mig att rida för! ;)
Klicka på bilden för att läsa artikeln.



Ungdomskören här i byn (minus mig och Lisa) hade anordnat en musikgudstjänst med filmmusik i kyrkan i söndags. Kul när det händer något lite annorlunda än de vanliga något torra gudstjänsterna... Stor eloge till töserna och främst till Carro som vad jag förstår varit det största drivkraften bakom projektet, kul! Kameran klagade lite på att det var så mörkt dock, så bilderna blev lite tråkiga.  
 

Jag saknar musiken men känner inte att jag hinner till övningarna på måndagskvällar längre, och sen finns det ingen större vits med att medverka då heller eftersom jag inte tänker medverka i ex lucia och liknande i år. Nöjer mig med vad musikprojekt som blir när jag besöker Norrköping.
Lisa har fullt upp hon också och hinner inte komma hem hit en massa. Nu i höst har hon kommit igång med både jobb, universitet, danskurser (både hon och Johan) och så sjunger hon i Novakören. Roligt förstås, men lite tråkigt att hon blir så bunden där uppe. Men vi får hem henne till jul, och förhoppningsvis även Johan! :D

Jag får spendera lite kvalitetstid med dem bägge ett par dagar nu snart, då jag stannar i Norrköping 31/10-6/11. Mys!

/Alexandra