Det blev inte mycket fler bilder idag, trots laddad mobil. Det är inget roligt att fota med den, man har ju ingen kontroll liksom. Man bara zoomar och klickar och hoppas att slutaren inte tar allt för god tid på sig... Så jag la ner det projektet ganska snart.

 
Invigninen var pampig. Lika pampigt kändes det när alla reste sig upp till vår nationalstång. Och hemmaklubben, tillika arrangörerna, Dyggur avslutade invigningen genom att framföra en uppskattad kadrilj. Ni gör ett strålande jobb ur publiksynpunkt! Det är nästan så det märks att de har ett gäng stora tävlingar under bältet... ;)
 
Ser ni lillgrabben på välten? Alla får vara med. Alla pratat med alla. Alla hejjar på alla. Alla hjälper alla. Alla passar på allas ungar. Alla hämtar vatten åt allas hundar. Alla kommer med råd och tips om produkter i marknadstälten. Jag hade nästan hunnit glömma hästvärlden. (Sedan finns det förstås en baksida när alla också pratar OM alla, men va fanken liksom ;))
 

Dagens inköp:
2 par ridbyxor - båda till halva priset! Tänker inte skriva några summor, för det drog visst iväg lite i alla fall... ;)
Och ett "högkvalitativt hästgodis gjort på enbart naturliga råvaror" till Fjarkigubben. (Han får nästan alltid en godis när han släpps i hagen nu för tiden, då han hade för vana att vända på en femöring och springa för livet när han släpptes i hagen när han kom till oss. Detta har vi tränat bort genom att ge honom en godis efter att grimman tagits av och något har begärts av honom. Ex grimma av - backa ett steg - godisbit. Ni fattar grejen.) Det var självplock och det fanns massor med smaker, men jag körde på några säkra kort och valde smakerna honung, nypon, grönt äpple, rött äpple och morot.
 
Mönstret i närbild...
 

Sedan är det ju så att saker och ting ALDRIG går som man tänkt sig, så jag blir själv här i Norrköping på SM även idag. Skriver inte mer om orsaken idag, utan hoppas istället på att det blir så pass mycket bättre att i alla fall mamma kan komma upp imorgon. Ibland kan jag börja fundera på vad fanken jag har gjort som gör att jag förtjänar allt detta. Vissa saker har jag ju valt själv, som jobbet på Kolmården, men många saker styr man ju inte själv över... Så fort man tror att allt är frid och fröjd och man kan börja njuta lite så är det något nytt som kommer och förstör.

Jag blir så förbannat besviken rent ut sagt. Om man nu får vara öppen och ärlig i Svergie. Jag hade ju sett fram emot den här helgen SÅÅÅÅ mycket! Nu blev det liksom varken hackat eller malet det här SM:et... :(

/Alexandra