Vintern är ganska vacker trots allt, det måste jag erkänna...
   

Árdís från Degerö, Viddi från Degerö, Mionette "Mio", Ársól från Degerö och Lif fra Godrumgaard, lika nyfikna som alltid. Ser ni den begynnande fölmagen på Lif? :)

Snön har sina fördelar när det kommer till träning också. Nedan ett par bilder sedan i lördags när Kim och jag tränade Dís och Stella i rundkorallen. Kim fick den mesta tiden i korallen då hon själv behöver träna på löslongeringen, få koll på kroppskontrollen, sin energi och att vara konsekvent. Jag stod därför utanför mesta delen av tiden och gav tips och råd, men tog Stella de första 10 minuterna också för att Kim skulle få titta lite och så att Stella skulle få springa av sig den värsta överskottsenergin. Bilderna har mamma tagit från köksfönstret. Inte ens när hon är beordrad att stanna inne och vila kan hon låta bli, hon öppnade till och med köksfönstret och ropade direktiv två gånger.. ;) Och som avslutning bad hon oss komma in och dricka lite varm nyponsoppa så hon också fick känna sig delaktig. Hade jag kunnat så hade jag gett den där sjukdomen en rejäl jävla omgång så den hade blivit sängliggandes minst lika många år som mamma varit det totalt pga den! Men nu är det ju som det är med det, bara att göra det bästa utifrån vad man har... Och efter drygt 15 år har vi vanan inne kan man väl säga...

Kim och Dís i korallen, Stella och jag står utanför.
 

Kim och Stella i korallen.
 

Jag älskar Stellas gångarter och hon har en sån väldig balans och sån kontroll! Ska bli himla roligt att sätta igång henne igen. 

I lördags framförde kören årets version av julspel i Dädesjö gamla kyrka. Det var så mörkt under framträdandet, ingen el utan bara tända ljus, så finns ingen bild på oss allihop, utan ni får hålla tillgodo med en bild på bara mig och Lisa. ;)

Dädesjö gamla kyrka
 

I måndags var sista övningen inför luciafirandet som är på torsdag, och när den var slut och vi skulle gå ut ur kyrkan lyckas jag med det omöjliga: stukade höger lillfinger. Bara så där. Drog handen längst med dörrarna till bänkarna, och på ett ställe var dörren lite högre än väggen så det tog tvärstopp och *KNAK* sa det. Så nu har jag bara fyra fingrar på höger hand, då ringfingret och lillfingret sitter ihop. Varken skoj eller smidigt... Men, men sånt är livet I guess. Tur man hade ridvantar i den här stilen i gömmorna så jag kan vara ute i kyla ändå... ;)

/Alexandra