hemma igen! Börjar få struktur i hästarnas träning och börjar hitta i alla mina flyttlådor och påsar som står överallt och ingenstans. Taket ska målas innan jag flyttar in i mit nya kvarter här på gården, och då jag behöver fars hjälp så drar det ut lite på tiden....;)

Det är dags att koppla in thermobaret för i år, 4mm is mötte oss i hästarnas vattenkar igår morse...
  

Lite nya bilder på min prins
Ökad trav
 
Vi har börjat jobba på tölten...
 
...och intoducerat tygeltagen...
 
... och han står lugn som en filbunke när jag hoppar och studsar bredvid honom... :)

Kan lilla jag få in tekniken så jag kan svinga mig upp på honom sen tror ni? ;)

Nya favoriten är att få rulla sig i paddocken efter avslutat arbetspass :)
 

I övrigt denna vecka har jag umgåtts med Jennie och Liv, hennes sockerbit till dotter, i dagarna tre.
I förrgår åkte jag över för en sen lunch och skitsnack. Blev en del bus också, tösen är ju ständigt i rörelse! :)

Igår var vi inne i stan. En docka skulle införskaffas och jag skulle en runda på Hööks och handla lite åt mor min.
Här fattas ett svårt beslut, Alice eller Olle?

Liv fyllde två år i måndags, tänk vad fort tiden går!
 
Här har vi sångstund i baksätet medans vi väntar på Jennie som skulle inom en butik i centrum, och jag var för snål för parkeringsavgift ;)

 
Strax åker vi över hela gänget för att fira lilla sockerbiten en stund innan vi åker uppåt igen! Vi skriver jag då det är som så att Lisa har kommit hem från Spanien till vår stora glädje och hennes stora besvikelse. 6 månader blev lite drygt två veckor, men det blir inte alltid som man tänkt sig. Mer får hon själv berätta i ett senare inlägg. Jag kan väl säga som så att organisationen och upplägget inte riktigt var vad hon förväntat sig...
 
 Jag laddar nu för sista helgen på jobbet. Om det är sista helgen någonsin eller bara för det här året får vi se nästa vår... Denna helgen får jag i alla fall dela med en av mina käraste kollegor, Petra! Kollegor kan göra all skillnad i världen!

/Alexandra

D som i Delfin.

I söndags kom mamma, pappa och Maddi upp till Kolmården, för att gå i djurparken medans jag jobbade. De började med att titta förbi hos mig vid entrén för att hämta sina dagsprogram och kartor på vilka jag märkt ut i vilken ordning de skulle göra saker och ting för att hinna med så mycket som möjligt i en så lämplig ordning som möjligt.
Maddi poserar framför... en apa i bur? Jag lyckas inget vidare med att låtsas som ingenting ;)
 
Så vart det folktomt i gästinfo :)
  

Deras dag i bilder:
         
Min fina kollega Sanna hoppade in för mig så jag kunde smita iväg en snabbis för en glass till lunch med familjen :)
 
Namsai ('rent vatten' - passar som handen i handsken då grabben älskar att duscha!) växer så det knakar och härmar de vuxna vid visningen av elefanterna
 
Kapten Sjösjuk hälsade dem välkomna vid delfinariet :) Han klär i det där Philip ;)
       

Bara 1600 gäster och mulet, en perfekt djurparksdag!

När jag slutat så körde vi till lägenheten för att lämpa (slänga) av deras grejer och for sedan vidare till Lilla Krogen för middag.

Så kom då äntligen den stora dagen, när vi fick följa med in bakom kulisserna på delfinariet på en exklusiv guidning. Info hittar ni här.
Vilken grej. En stor eloge till personalen, mina kollegor, så tillmötesgående och vänliga. Så kunniga och tålmodiga. Svarade lika glatt på varenda fråga, trots att jag kan sätta en peng på att de fått varenda en förut! Detta är Kolmården. Kärlek!

Vi fick se en träning i Lagunen...

  
Pappa blir inspanad
  

 
Så fick hon då äntligen klappa sin delfin, lilla mamma.   
Jag, Christian, mamma och Pichi
  
Och likaså de andra
Maddi och Ariel
  
Pappa och Ariel
  
Tova har då alltid ett leende på läpparna!

Så får vi vidare till Marmorbruket efter Maddis önskemål. En liten sidoutflykt är ju aldrig fel! :)
      
Efter detta packade vi båda bilarna fulla med grejer, då det börjar närma sig utflyttning i Norrköping, och sedan for vi hemåt. Pappa körde ensam raka vägen hem, medans vi andra dröjde oss kvar och tog ett snabbstopp på IKEA i Linköping för middag.


Min prins
     
      

Det är så himla härligt att börja känna att jag har tid med mitt liv här hemma igen. Bara en sån grej som att spontant åka över till Jennie en kväll för att baka vaniljbullar, dricka en kopp te, kolla på en film och snacka lite skit när karln hennes är på jobbet och lilltösen nattats. Guld <3
   

Imorgon bär det av uppåt igen.

/Alexandra

..och den har sina tjusningar precis som alla våra årstider. Hösten i min värld är ruggig och lerig, men den är allt bra vacker också med alla sina färger!

Så kom vi alltså över pappas skruvdragare häromdagen, så nu är vinterhage nr 2:s utökning helt färdig. Nu när stressnivån sjunkt för mor, genom att jag börjar vara hemma mer och mer igen, så har Mio-dio-bappe-liten fått börja vara med mer och mer ute i allt vi tar oss för och hon sköter sig utmärkt. :)
Jag och Mio skruvar isolatorer

     
Nu ser det ut så här när man kommer upp till oss. Snart ser det dock annorlunda ut igen då telefonledningen kommer plockas ner, den 5/9 stängde de ner nätet hit och vi gick då över till IP-telefoni. Älskade fiber!
   
Som sagt, hösten är vacker. Björkarna ser nu ut som stora gullregn!
  

Här ser ni ett utav alla våra framtida projekt... Vad ska det bli av detta månne? ;)

Och med hösten kommer också skörden in, och som ni ju redan vet är vi i år överlyckliga över att ha fått hem både svingelhalm och finfint hö! Logen är fylld till bredden och så här ser det nu ut i vad som under sommaren tjänar som festlokal/klubbrum:

 

På grillen hade lillasyster Lisa lämnat ett meddelande innan hon reste iväg <3
 

Den stackarn fick börja sin första vecka i Spanien med en trip till vårdcentralen för en påfyllning av stelkrampsvacc och antibiotika efter att hon blivit biten av en av hundarna där hon jobbar. Hon och en annan volontär kom för nära varandra med de hundar de rastade under en promenad, och när de hindrade ett slagsmål tog "Lisas hund" ut sina aggressioner på henne istället... Känns sådär för oss här hemma... Lisa tog det, som vanligt, med en klackspark och tyckte nog att det räckte gott med att tvätta av det med tvål och vatten och smörja med aloe vera... Tills storasyster började hota med att sånt där i absolut värsta fall kan sluta med amputation av hela benet! DÅ ringde hon sin kontaktperson ;) Hon är nu den tredje personen som blivit biten på det där gatuhundsstallet...
   

Viddi har jobb inplanerat idag och i eftermiddag kommer Kim! :) Sedan ska jag besluta mig för om jag ska köra upp till Norrköping ikväll eller direkt till jobbet imorgonbitti...

/Alexandra

Jobbat helgen. Två dagar var precis lagom! Jag körde hem direkt efter avslutad arbetsdag i söndags, efter att jag svängt inom lägenheten och slängt några kassar och stolar i bilen och vinkat av fotöljen och dess fotpall som flyttade hem till min goa kollega Viola. Väl hemma vart det kramkalas med lillasyster innan jag stupade i säng. Imorse var vi uppe och kramades lite till och vinkade av Lisa som fick skjuts av far till tågstationen. Kl 05.20 gick tåget som skulle ta henne till Kastrup för vidare resa till Spanien. I skrivandets stund sitter Lisa på bussen mellan Madrid och Don Benito! Jag har fortfarande inte fattat att jag inte kommer se henne på ett halvår. Om jag inte tar mitt pick och pack och hälsar på henne något dvs! ;)

När det sedan var dags att stiga upp för dagen på riktigt väcktes jag av denna studsboll. Sötare väckarklocka får man leta efter!
Mio

     

Efter frukost traskade jag ut till Kim som hade morgonpasset i stallet. Viddi provade sitt Micklem multibridle för första gången idag medans vi väntade på veterinären som skulle komma för att ge Miska första vacc.sprutan. 
Viddi från Degerö
   

När veterinären hade åkt så jobbade Viddi i rundkorallen, och idag lärde vi oss att öka och minska steglängden i traven på röstkommando. Blev inga bilder då mamma stannade i stallet med Kim som, under tiden som vi jobbade i korallen, plockade in Fjarki och så red de lektion när Viddi kommit ut i hagen. Idag fick Mio också vara med...

...efter att Lisa tagit denna bild på henne sist när det reds lektion i paddocken:
 
Här ska hon ha legat hela tiden och tittat på oss... Mitt hjärta smälte lite så idag fick hon som sagt vara med. Hon fick dock ha koppel då hon inte varit med så mycket med bland hästarna och jag inte ville riskera att hon inte skulle ha vett att flytta på sig, men duktiga tjejen hade stenkoll på mig och låg snällt bredvid när jag stod still eller höll sig tätt intill när hon tyckte att hästen kom för nära. :)

I lördags var mor och far och hämtade hem svingelhalmen för i år. Vi är så glada för att det blev en fin skörd i år så vi slipper hålla tillgodo med vetehalm som vi fick göra i fjol... En sån här maskin, som de har att lasta med där vi köper halmen, skulle man ha här hemma! Tänk så mycket lättare hanteringen av de här enorma balarna hade blivit... Sen vet jag ju förstås inte om den hade varit bra till så värst mycket annat, och då blir den plötsligt lite onödig här hos oss. ;)
  

Nu ska Stella också få komma ut och jobba lite och sedan ska jag ta tag i att dra en fjärde tråd i den nya delen av andra vinterhagen. Vi har gjort ett tillägg på ca 1/2 hektar till den mindre utav de båda vinterhagarna, så nu är de båda nästan lika stora... Hur som helst så drog mamma och jag tre rader band runt tillägget i förra veckan, och idag tänkte jag sätta isolatorer (pappa hade gömt skruvdragaren sist och med bara isolator-i-skruvar-mojängen kommer vi inte så långt) och dra det fjärde varvet, som ska kopplas mot jordningen så att staketet har effekt även när det sedan ligger snö på marken och isolerar... :)

Därefter ska jag nog försöka ta tag i min inflyttning lite ordentligt... Tråkigt och jobbigt att bo i lådor och påsar! En sväng till kören blir det nog också! :)

/Alexandra 

Vilken vecka jag har haft. Samlat, samlat och samlat energi. Bara umgåtts med mina klippor. Ni vet, dem man kan luta sig mot när stormen ryter.

Blev ett besök till mommo och moffa.  Lite fika, lite bilsnack och inspektion av de (för oss) nya pärlorna (de bytte bil när vi köpte C5:an), en demonstration av en ångtvätt de köpt och så fick vi oss en föreläsning i vad hålsöm är för nåt. Här fick jag alltså ett nytt projekt för hösten, måste ju testa! Jag älskar sånt som broderi, lappteknink och liknande hantverk för er som inte redan visste. Vi fick även lyssna till historier och berättelser från förr, alltid lika spännande. Man ser plötsligt annorlunda på Växjö när man har dessa berättelser i bakhuvudet.
Mommo och Lisa
  
Jag och Tyson, mommo och moffas vovve
  

Jag har tjatat om hur jag saknat gården och hästarna, och det har jag verkligen gjort. Ser fram emot att hinna lägga lite tid på min egen ridning och hästarnas träning med lite reda. Tills dess blir Kim drillad till perfektion... ;)
 
Och då och då ryker utrustning... Så som stigbyglarna allt som oftast, men även sadelgjorden häromdagen... ;)
 
Hennes lilla Miska från Degerö, vår svarta lilla diamant, växer så det knakar. Snart har hon växt ikapp sin tant Stella, min Ársól från Degerö, som bara måttar ca 130 cm i mkh.
Miska och Viddi
 
Kim får även hoppa in som min högra hand här och där. Nu senast när min Viddi från Degerö fick jobba med sadel för första gången.
En djupt koncentrerad Kimsa och Viddi
  
Vigare hästkrake får man leta efter, här hälsar han på sadeln på ryggen.
  
Det här med att jobba med sadel på ryggen var en baggis, så nästa gång får han prova att jobba i den jag provat ut åt honom. Den ni ser här nedan är bara en "slit och släng"sadel som vi alltid har första gången utifall de skulle få fnatt. Det har jag dock aldrig varit med om att de fått, och hoppas på att vårt förarbete kommer fortsätta ge utdelning under alla år framöver. :)
Min vackra jätte
 

Idag åkte jag hemifrån direkt efter hästarnas utsläpp. Plockade upp Stina i byn och körde vidare hem till Jennie och familjen för frukost. Bjöds på hembakta scones, mums! Sedan drog vi tjejer in till stora staden för att springa lite ärenden, tänk så mycket roligare det tråkiga kan bli med lite gott sällskap! Vi hann även med en liten Ischai-fika på Grand där vi drömde oss bort en stund och spikade en solsemester någonstans runt medelhavet i oktober år 2015, bara vi tre. Nuvarande och eventuella framtida karlar och ungar lämnas hemma. Nu ska vi bara vinna på lotto och bestämma oss för vart vi ska. Vi får väl se om vi kommer iväg... ;)
Älskade vänner   

Väl hemma från stan hade jag besök av Ebba, som ni känner som en del av Trion. Hon fick jobba Fjarki i korallen (efter egentid i stallet) och sedan behålla "the connection" ute i paddocken där de gick över cavaletti, labyrinten och runt tunnor.

   
Innan hon gick till bussen för att åka hem hann hon även jobba Dís en sväng och hjälpa mig med halmnät och ströande i stallet. Just like old times :)
  

Vet ni vad den här        donnan gör på måndag?
 

Då drar hon till Spanien på volontärarbete i 6 månader! I Don Benito ska hon jobba med herrelösa hundar, ge lektioner i engelska, hålla i gitarrlektioner och hjälpa till på en lokal teater. Bo kommer hon göra i en lägenhet som delas med tre andra. Jag är så stolt över henne, men ack så märkligt det kommer kännas att vara så långt ifrån varandra nu när vi är vana vid att bo ihop bara hon och jag. Min allra käraste syster.
 

Imonbitti kör jag och skeppet C5 upp till jobbet tidigt som attan. Klockan ringer 05.00 och senast 30 min senare måste vi börja rulla för att infinna oss 09.00
8 arbetsdagar kvar uppdelade i grupper om två och två med fem dagars andningspaus emellan. Direkt efter jobbet på söndag styr/flyr jag neråt igen!

/Alexandra